anbild

Jag fick skjuts av min syster till sjukhuset och vi var där lite efter 7 på morgonen. Jag betalade i kassan och åkte upp till avdelningen där jag fick vänta kanske en halvtimme. Sedan fick jag komma tilll mitt rum. Eget rum med tv, även om det endast var 1,2 och 4:an.

Jag fick en en sådan där praktiskt skjorta där man knäpper bak som jag bytte om till och sedan bar de av till operation.
Väl nere på operationsavdelningen togs jag emot av narkossköterskan. Jag berättade för henne att jag vill sova under operationen eftersom jag har haft dåliga erfarenheter av lokalbedövning. Hon blev lite sur och sa att ryggmärgsbedövning och lokalbedövning inte är samma sak. Jag stod på mig och sa att om jag inte fick sova så får vi ta operationen någon annan gång. Varför är jag så envis när det gäller detta kan man undra. Jo, när jag jag skulle göra en artiskopi på KS så tog inte lokalbedövningen så jag kände hur de grottade runt i knät och jag låg som en brottarbrygga på operationsbordet av smärta. Efteråt frös jag och skakade så mycket att jag fick ont av skakningarna. Så därför vill jag sova.
Narkossköterska sa att om jag vore äldre så skulle hon övertala mig. Jag tackade för komplimangen och sedan skrattade vi. Sedan fick jag andas i en mask och somnade. Jag tror att klockan kanske var 8.30, när jag vaknade upp var klockan 14.30. Man ödslade verkligen ingen tid. Vad jag förstod så tar det inte in fler planerade operationer  än 3 stycken på en dag. De gör nästan enbart knä och höftoperationer. Vid uppvaket så fick jag ett stöd som jag skall ha på mig i minst 6 veckor. Jag är jätteglad att jag slipper gips.

Jag var som vanligt hungrig och det extra mycket eftersom jag inte ätit sedan klockan 24 på natten. Så när de kom in med maten så blev jag inte precis överlycklig över portionen.

Det gör lite ont emellanåt och jag har fått  rätt så starka tabletter. Man förstår att de kan göra det när man ser röntgenbilden.

Man ser skruvar på varsin sida om benkilen som man har tagit från min högra höft. Man förstår också varför jag inte får stödja på knät på 6 veckor.
Nu skall jag nog sova lite. Snart så skall jag börja plugga flash.

Ja vad hittar man på då? Jo, man åker och besiktar bilen och blir glatt överraskad över inga tvåor. Bara en lampa som måste bytas och det visste jag ju. Har liksom försökt men det har inte lyckats. Det spelar väl inte så stor roll eftersom bilen ändå blir stående.
Sedan firade jag med att äta på Max och som vanligt så fattar de inte att jag vill ha en extra burgare. I det här fallet ville jag ha två stycken och hon såg ut som ett frågeteckan. Så lite skämtsamt så sa jag du vet en stycken hamburgare består bl.a. av två bröd och en köttbit. Nu är det så att jag vill alltså ha 6st brödbitar och emellan dem skall de ligga en köttbit, vilket blir tre stycken totalt. Hon så väldigt sur ut först men när jag skämtade om att hon inte var den första som missförstod så blev hon lite gladare.
Eftersom jag skall hoppa omkring på kryckor i en massa veckor så köpte jag även ett par nya skor som jag kan ha även inomhus om det skulle behövas. Luftiga och fina och så var det ingen snörning. Det är bra för handikappade lilla mig.

Nu börjar jag nästan bli lite nervös inför ”the D-day”, tänk att om 24 timmar så har de både karvat och sågat i mig.

Ledig fredag och måndag. Väldigt skönt så kanske man hinner med att fixa lite hemma inför den planerade återhämtningen efter operationen. Måste handla lite mer och så skall jag köpa några skor som jag kan ha på mig inomhus. Något som inte är så varmt. Vill inte hoppa omkring i strumlästen utan inlägg. Får väl ta mig till Gränby centrum i helgen.

Funderar kanske på att åka med syrran till Avesta på hundutställning också. Vi får väl se vad som händer och hur jag känner mig.

På måndag är det dags för att besiktning, kommer säkert få nedslag på en del saker. Bland annat ett stenskott i lyktan. Har jag otur så blir även påpekande på bromsarna. Så måste jag köpa en varningstreangel, för jag hittar inte någon i bilen.

Sedan på tisdag kl 7.15 så är det dags for operationen. Jag skall försöka blogga lite under tiden jag är hemma får väl se hur det går.

för kakelavdelningen hade så bra resultat mot budget. Vi brukar få det om vi säljer projekt på badrum så varför inte när kakelavdelningen är bäst. Det blir väl någon tårta som är full med grädde. Får väl tänka på något annat istället för att tänka på hur grädden växer i munnen. hihihihihi

Nu börjar det närma sig med operation. Är ledig fredag och måndag så i morgon (torsdag) är sista dagen innan operationen. Sedan skall man på kolli eller var det så att jag blir ett kolli, jo så var det. Ser fram emot det så himla mycket. Det är så att jag går och tänker på operationen istället för att koncentrera mig på jobbet.

Igår kom det in två par till avdelningen där båda damerna var gravida. Med tanke på bulan så kan det inte varit så långt kvar för någon av dem.  Ena paret när de skulle lyfta in i bilen:
Kvinnan säger: – Jag går och sätter mig i bilen så får ni karlar lyfta.

Andra paret också denna gång när det skulle lyftas in i bilen:
Mannen: Men snälla gumman du behöver inte lyfta du vet vad de har sagt.
Kvinnan: De är klena töntar, så du tycker att jag bara skall stå här och hänga då?

Vad säger man, jo inga kommentarer.

-Vet du vad det är för skillnad på en rumptermometer och en muntermometer?
-Näe
-Smaken

Akademiska för en gångs skull. Det är så att mitt knä låste sig när jag skulle gå och lägga mig. Det kändes som muskelkramp och inte något i knät, men jag kunde inte böja det någonting. Efter 30 minuter tog jag en taxi till akuten. De sprejade någon typ av värmesprej på knuten och tryckte runt om och så släppte det. Från det att jag kom in i akut rummet till att jag gick ut där ifrån tog det precis 1 timme. Måste också säga att taxichauffören var väldigt trevlig och hjälpte mig ända in till en stol. Till saken hör att jag var enda patienten för det var helt tomt i mottagningen, men ändå.
Just nu så är jag lite öm, så det får bli liggande ett tag.