anbild

I fredags ringde en bekant som kan mycket om bilar och säger att han har hittat en bil. Han tycker den är jättefin och frågar när jag kan komma och hämta den. Som tur är jobbar jag inte helgen så jag säger lördag. På väg hem i röda faran, så missar jag nästan avfarten från E4 så jag kör över heldraget, ett par hundra meter längre ner står polisen. Som tur var så har de inte sett något så jag puttrar på. Sedan när jag kör där så ser jag en mc-polis bakom mig. Självklart blir jag stoppad, man blir ju lite nervös men för fort kan man ju inte köra med den här bilen. Han vill se körkort, frågar om det är min bil? Jag säger att jag lånar den av en kompis eftersom jag blivit av med tjänstebilen och skall i morgon (lördag) köpa en Toyota Corolla i Karlstad. Han säger då att det är körförbud på bilen. Vilken tur jag har haft som inte åkt dit på det tidigare, eftersom jag kört med den några veckor. Polisen frågar vart jag skall och säger att det är ok att köra hem, puh ingen böter. Tack snälla herr polis.
Hem och äta sedan iväg och köpa biljett till Karlstad.

Tåget går lite efter 7 och min syster skjutsar mig till tåget. Först in till Stockholm för byte till Karlstad. In till Stockholm så var vi 3 stycken i vagnen och alla tre sov. Efter lite perrongbyten på centralen så kommer vi äntligen iväg mot Karlstad. Tågets slutstation är Oslo så det är lite norrmän på tåget. Jag hamnar bredvid en norsk familj som bjöd på kaffe och bullar (fick hålla god min men de smakade mest vetemjöl, tur att de hade mycket kaffe). Man kunde inte låta bli att småle när de pratade för de gick upp i tonläge i slutet av meningarna som bara norrmän kan. Det var trevligt och det gjorde att tiden inte gick så sakta.

Väl framme i Karlstad blev jag hämtad i bilen jag skall köpa så jag körde ut till de som skulle sälja den. Långt ut i skogen på en massa kurviga vägar. Jag har aldrig förstått varför man bor långt ut i skogen och sen ändå har väldigt nära till grannarna. I alla fall så är det en Corolla från 1999 väldigt skön att köra. När jag åkte hem till Uppsala så hade de glömt några kassetter så jag spelade The Boppers hela vägen hem. Det är en himla dansvänlig musik, inte för att jag kan dansa men ändå. Jag säger som Ebbe Carlsson, jag buggar inte.
Här kommer bilder på bilen. Förra bilen kallade jag för röda faran, vet inte var det blir nu. Kanske Michael Jackson, jag menar vit utanpå och mörk inuti.