anbild

Ja det började väl inte så bra. Låg och puttra i mina 90 på motorvägen då en lastbil dök upp som körde ännu saktare än jag, kör om. Precis när jag skall svänga tillbaka så exploderar högra framdäcket. Det blir ett kast men jag klarar räcket och vrider ut i andra filen. Tur att den var tom, alla bilar hade väl kört om mig. Tur också att lastbilen bromsade. Hjärtat hoppade upp en våning men annars hände inte så mycket. När jag styrde intill kanten så såg jag att däcket var helt förstört. Det var rätt så mycket borta från fälgen och däcket var lite ovalt. Tur att man har reservhjul tänkte jag, men när jag skulle få in domkraften under bilen så gick den inte in. Det var bara att ringa bärgare som lyften upp den, satt dit reservdäcket, fixade lufttrycket och fakturerar 1260 kr. Tack så mycket.

Bara en halvtimme för sent så kom jag till jobbet. Hann inte dricka kaffe som jag brukar så framåt 10 kom huvudvärken. Jag skulle fronta lite silikon och en silikontub ramlar ner på foten och hittar in precis bakom tåhättan och där det är öppet (för vädringens skull). Ingen kund i närheten så jag yppade några onämnbara ljud och något i stil med ”äsh Sture vad du är tarvlig”.

Senare så var det utbildning och jag lyckade faktiskt hålla mig i skinnet så ingenting hände.

Sen men behövlig lunch, först välter jag vattenglaset över de få tidningar vi har i lunchrummet sedan när jag är på väg ut så slår jag i benet i dörrposten så simkortet hoppar ur telefonen. Tror ni att jag kan min pinkod? Nope.

Dröm om min förvåning när hemresan gick bra.

Fredagen blev oerhört lugn då jag sov bort det mesta av dagen. När jag väl hade vaknat så gjorden jag en stor portion fläskpannkaka. Min syster kom med min borrmaskin så fixade vi ett sängbord tills jag skall bli sjukskriven.
Idag lördag har jag varit på hundutställningen ”Lilla Stockholm” som för första gången var förlagd till Kistamässan. Lokalerna var bra men parkeringen var det sämsta på länge. Man fick gå på någon knölig grusväg väldigt långt. Inte så kul när både mamma och jag har knäproblem. Det var  11 hundar anmälda och det var faktiskt för en gång skull lite nytt att titta på. Jag hade kameran med mig och ett axplock av bilderna kommer att komma upp på www.nordengrahn.com.
Inga planer till söndagen så det blir väl husliga sysslor antar jag.

För övrigt har jag nog fått program och bok för att lära mig Flash. Så går allt som det skall kanske ni till en början ser en ny anbild.se. Vi får väl se.

En del undrar varför min blogg heter anbild när det inte är några bilder. Ja jag kan inte annat än hålla med. fDet kommer mer nu när vädret är bättre och jag kanske får tillbaka suget för fotografering.

Vet ni varför UB40 heter just UB40? Jo de träffades på arbetsförmedlingen och där fanns det en blankett som hette just ub40.

Det var en som skulle börja jobba som läkare på Akademiska i Uppsala, hon bor f.n. i Gamla Stan och ville byta. Det var bara 28 kvadrat men med den lägenheten kan man byta till sig vad som helst. Så när jag åkte dit så vara jag väldigt förväntansfull. Så när jag öppnade dörren till badrummet som var precis innanför ytterdörren och möttes av mögel vida alla rör och brunnen, så sjönk modet som en sten. När hon sedan också säger att de skall ombilda till bostadsrätt, vilket hon inte sagt något om innan så blev jag nästan förbannad. Jag var väl där i högst 10 minuter innan jag sa att jag inte var intresserad.

Tur att man har cd-böcker i bilen så man lugnar ned sig annars hade jag säkert fått fortkörningsböter också.

Idag torsdag skulle jag laga mat för hela slanten. Jag skulle gå upp runt 5 och skriva lista på vad som skulle handlas. Sedan hade jag planerat att laga till 5-6 rätter till matlådan. Jo kyss mig att det gick. Tog en lite starkare värktablett eftersom jag inte skulle till jobbet och somnade som en stock vid 22-tiden och vaknade vid 12 av posten damp ner. Hmm heter det damp, är inte det en sjukdom? Dump ner kanske, för man kan ju dumpa något. Jaja det var i alla fall bara att skriva ihop något vettigt och kasta sig iväg till ICA. Självklart glömde jag rätt så mycket så det får bli som det blir.

Usch jag är en dålig människa, jag har börja dricka Coca Cola, måste genast sluta med det så jag inte blir en amerikanare. Fast det är gott, vet inte om ni har testat men blanda kaffe och cola 50/50. Det är hur gått som helst, ungefär som kola med kaffeböna i Aladinasken. hihihihihihi

Oj nu kokar det över, ses.

Nu vill jag på det här sättet tacka Anders på kakel för ett så trevligt bemötande. Det märks att han trivs på jobbet och att han vet vad han talar om. Varje gång vi har varit där har vi frågat efter honom. Nu är badrummen klara och det blev jättefint, det kan vi nog tacka honom för.

Nu är det konstaterat, jag är bäst. hihihihihihi

Ja det kan man ju fråga sig. Har ju inte varit kung på att uppdatera, men jag lever. Åtminstone med nöd och näppe.
Det började med en enkel förkylning, med vanlig huvudvärk. Efter några dagar så gick det över i någon konstig sorts migrän som inte nässprayen fixade. Jag sov mest hela dagarna och åt som en ko. Åt ett lagat mål mat var 4:e timme och ändå minskade jag i vikt. Ibland undrar man om man är ute och joggar i sömnen eftersom jag alltid är hungrig när jag vaknar. Efter ett tag gick migränen över men jag hade rejält ont i knoppen. Varje gång jag försökte göra något så blev det järnklubba. Jag åkte ner till akuten, de tog en himla massa blodprov, men hittade inte något. De blev så desperata att de trodde att det kanske kunde vara något med epilepsi som jag hade vid 12 års åldern. Tycker kanske det är lite konstigt att de inte röntgade huvudet eftersom jag har haft hjärnhinneinflammation. Men men nu är det inte så farligt med huvudvärken och jag jobbar på som vanligt. Har bara lite ont när jag är hungrig och nyvaken.
Se där har ni en av de längsta bortförklarningen ni sett varför jag inte uppdaterat bloggen.

Något positivt har hänt också. Äntligen har jag fått en läkartid på Elisabethsjukhuset. Efter det läkarbesöket är det nog inte ens 2 månader innan operation. Grattis Anders, nu har du bara väntat 10 månader.

Idag på jobbet så skulle jag plocka ner några visningar på kakel. De är bannat tunga men jag tänkte jag skulle klara det själv eftersom jag ändå var ensam på avdelningen. Är huvudet dumt får kroppen lida. Den enda visningen som var viktig att vi hade kvar tappade jag självklart. Efter mycket fotbollstittande på tv så försökte jag göra en Slatan och dämpa den med foten, missbedömde både vikt och tåhättans varande i skon. Det slutade med jag jag hindrade farten av skivan med skenbenet för att sedan landa precis där tåhättan inte finns. Tur att det finns plåster. Sedan var det tur att det inte fanns någon kund i närheten eftersom de uttryck som utstöttes knappas passar sig i en butik.

Usch vad jag är pizzasugen. I morgon skall jag till pizzerian vid jobbet på lunchen. Funderar på om jag skall beställa två pizzor på en gång eller kanske en pizza och en sallad. De kanske har amerikanska pizzor, då kan man ju ta en medium för 4-6 personer. Näe usch vad hungrig jag blev det får bli champinjonomelett.

Jag har precis kommit hem ifrån London. Tänkte berätta lite om vad som hände.

Flyget gick ifrån Västerås flygplats och på min biljett så står det Brittish Airways och vad jag vet så går de inte från Västerås. Men jag åker dit och förstår efter ett tag att Ryan Air och BA har ett samarbete. Så det var bara att sätta sig att vänta till planet skulle gå kl 6.45.
Som tur var så hade jag proppat mobilen full med Hasse och Tages Linderman så jag satt och småskrattade ända tills det var dags. Det var t.om. en äldre dam frågade vad jag skrattade åt. Stackars människa hon trodde kanske att det var åt henne. Väl inne i planet så var det inte mycket benutrymme. Jag fick sitta på snedden med ena benet och det andra ute i gången. Ja man får ju vad man betalar för och eftersom jag blev bjuden så skall jag inte klaga.
Resan över gick bra, fullt med fotbollsfanatiker.

Väl framme i London så blev jag hämtade av Peter och hans fru. Peter jobbar på  Chuckleclub där jag och några andra kompisar skall gå på stand-up. Först hem till dem för en dusch, ombyte av kläder, mat (kycklingpaj) sedan droppade deras vänner in en efter en. Vid 17 tiden (lokal tid) bar det av till klubben. Vi åt lite innan showen som började lite för 21.
Mitch Benn, helt galen som spelade och sjöng en himla massa roligt. Han hittade på eftersom och vi fick komma med nyheter som har hänt den senaste tiden. Så sjöng han en sång om det.
Nick Wilty, han har visst spelat i över hundra länder. Han pratade på i 120 men han var jätterolig och jag började känna av min otränade magmuskler. Jag trodde faktiskt inte jag skulle förstå allt men han hade inte så mycket slang.
Steve Nallon, immitatör som var himla bra även om jag kanske inte kände igen alla. Det var allt från David Beckham, Tony Blair till Gandalf och Ozzy Osbourne.

När showen var slut så åkte jag hem till Peter och försökte sova, skulle upp tidigt men det gick inte så bra så vi gick till den lokala puben och åt fish and chips.
Självklart så blev jag försenad till flygplatsen, hade hänt en olycka precis utanför flygplatsen. Väl framme så fick jag skynda på för att hinna med planet. Springa är ju inte min grej men jag hann precis innan boarding.

Skulle jättegärna vilja åka tillbaka igen.

Varför det?

Jo, om man inte har mössa blir man förkyld, och då får man ont i halsen, och måste viska, och den som viskar, han ljuger, om man ljuger så hamnar man i fängelse, hamnar man i fängelse så börjar man knarka, om man knarkar så dör man.

Tagen från min humoristiska kollega tillika byggarbetare Thunvall.

- det tar 7 sekunder för maten att komma från munnen till magen
- människans hårstrå kan hålla 3 kg vikt
- längden av mannens penis är lika med längden av hans tumme gånger 3
- lårbenet är lika hård som cement
- kvinnans hjärta slår snabbare än mannens
- på varje fot har vi runt tusen miljarder bakterier
- kvinnan blinkar två gånger oftare än mannen
- vi använder 300 muskler bara för att hålla balansen när vi står

Kvinnor har redan läst färdigt detta mail.
Männen tittar fortfarande på sin tumme och funderar vart man mäter längden ifrån.

Det bar sig inte  bättre än att Alfred från Malåträsk hade avlidit och
lämnat sin  fru Alma.
 
Som brukligt så skulle det annonseras i  lokaltidningen, så Alma ringde
annonsavdelningen för att meddela det  inträffade.

 - Du får tre ord till  gratis. Vi bjuder på dem.
 
Alma funderade några sekunder och  sa sedan:
- Ja, isåfall se  vill je att he ska stå: Skoter till salu!